
Igår kväll när Leffe släppte in Tryffel tyckte jag mig se något som hängde från hans mun, så jag bad Leffe gå ut i köket och se efter om han hade fått med sig något in...och mycket riktigt, nog låg det en stackars omtumlad mus på köksmattan. Tryffel var såååå stolt över sitt lilla byte. Men storstadsbo och kräsmagad som man är så bad jag självklart Leffe ta ut den lilla musen som fortfarande visade små livstecken och Tryffel rusade snabbt efter och tog den lilla musen i sin mun igen och där satt han på andra sidan fönsterrutan med sin lilla mus och förstod inte varför matte inte blev lika glad som han över det fina bytet. Efter en stund så släppte Leffe in honom igen och sa; "Oj då,han råkade visst få med sig den in ien, men nu är den död". Suck, precis som att jag inte skulle förstå att han gjorde det med flit.

Ja ja, när den väl låg där så kunde jag väl passa på att ta några bilder och så här ser en nydödad liten mus ut, för er som aldrig sett någon *skratt*.


De andra katterna tyckte att den var oerhört spännande även om jag tyckte att den skulle bort illa kvickt, började rabbla en massa sjukdomar och annat äckligt jag kund komma på.

Så till slut fick jag Leffe att ta upp musen, linda in den i hushållspapper och sedan lägga den i en tom blötmatsburk och sedan ner i soporna med den. Självklart berömde vi Tryffel för att han varit så duktig och Leffe-knäppskaft intalade Tryffel att vi la den i burken så att den skulle förvandlas till blötmat som han skulle få till frukost....om det vore så väl ändå.