Hubbis & Madame

Idag fick jag det glädjande beskedet från Yvonne (S*Krusmons) att Madame förmodligen är dräktig. Ni kan inte ana hur glad jag blir om det blir små ljuvliga kattungar efter dessa två...som jag längtat efter en ny liten kattunge, och om det blir en vacker liten svartsilveragoutipadda eller förhoppningsvis en blåagoutisilverpadda så har jag bestämt mig för att...DEN VILL JAG HA!!!!

Hubbis är ju som Ni redan vet, kastrat vid det här laget, så lyckan är total! Ja, nu är det inte bara han som är lycklig, utan även jag och Yvonne *fniss*.

Jag hade ju förmånen...(eller hur man nu ska uttrycka det) att få ha lilla Madame här hemma i hela två veckor. Så jag kan lova att jag hann ta massor med bilder på denna ljuvliga lilla dam. Vilket temprament, hon är nog världens gulligaste och snällaste tjej....och söt dessutom.

Även om det var kul att ha henne här så vart det påtagligt jobbigt för Dumle, särskilt då under de dagarna då hon kom in i höglöp. De låg på varsin sida om dörren och ylade...suck..och eftersom hon inte löpte ordentligt när hon kom, så hann Hubbis tröttna på att vara instängd i rummet med henne och fick därför åka hem ett par dagar i väntan på att hon skulle komma igång med att löpa. (vilket bara tog ett par dagar) När han väl kom tillbaka så tog det ca 5 minuter, så var första parningen gjord...pang på rödbetan!

Visst är hon söt, hade faktiskt kunna behålla henne om jag hade haft möjlighet. Tror att denna kombination kan bli riktigt bra, hennes fina öron och päls och hans fantastiska huvud och storlek, icke att förglömma är hennes otroliga temprament.

På den här bilden tycker jag att hon har en riktigt schysst skogis-look!
Om det nu blir några kattungar, så är de leveransklara precis till min födelsedag...det borde ha någon betydelse i det hela!

Äntligen

Har jag en minut över så att jag kan skriva lite här igen...och äntligen har jag lyckats ta några fina bilder på Mary. Jag har alltid älskat hennes otroligt fina teckning.

Jag längtar verkligen tills det är dags för henne att få kattungar igen, jag har kraftiga kattungeabstinens.

Stor främmande

Min favorit tjej Murkla och Hubba Bubba kom igår hem till oss...äntligen, vilken lååång sommar...inte en hona som haft lust att löpa denna varma sommar. Men nu är den slut och hösten är äntligen här och med den även de löpande honorna *skratt*.
CH S*Svampan's Murkla, som är hel syster med Tryffel.
Egentligen var det meningen att jag skulle köpt Murkla, men då Ann-Britt gärna ville att hon skulle gå i avel samt utställning, så valde jag att köpa Tryffel istället. Ha Ha Ha, vilket skämt va!!! Alltså inte att jag köpte Tryffel, men att jag inte ville hålla på med kattutställningar. Ja, se bara hur det gick...4 katter till, 2 kullar och helt frälst vad det gäller utställningar. Så kan det gå!!!


Alltså, Ni får ursäkta...jag skulle liksom retuschera bort lite smuts i ögat på Murkla, men det är bara det att på ena ögat så har hon en färgad fläck...så vad jag har gjort är att ta bort den riktiga fläcken och låtit smuts fläcken sitta kvar. Bing Bong i skallen!!!

Så här ska hon se ut...hi hi!

Har även kammat bort k-frippan *skratt*.

Hubbis har massor av päls och en redig fetsvans, tja egentligen är han nog lite fet i pälsen över lag. Tror killen ska få bada snart, ska bara köpa lite Goop först, tror han kan behöva en rejäl avfettning.

Stackars Hubbis, han var faktiskt inte alls särskilt glad över att komma hem hit igen. Han bara låg och morrade i sin transportbur hela kvällen igår, och Murkla var bara jätte snäll och gullig.

Men i morse vaknade jag av att Dumle tjoade...hmmm...men han är ju inte hemma, vem??? Jaaa, det var ju Hubbis förstås...alldeles riktigt, när jag kom in i kattrummet så satt han sött på en stol nedanför byrån där Murkla låg och bönade och bad att hon skulle komma ner till honom och sedan dess tror jag inte att de gjort annat än...ja Ni vet!

Här ligger han och beundrar sin vackra tjej, som hoppat upp och lagt sig på fönsterbrädan för att få vila sig lite. Samtidigt vart det en ganska bra profilbild, han har ett fantastiskt vackert huvud.

Precis i samma hörn som transportburen står i, föddes Hubbis och hans syskon...komiskt.

För att underlätta lite för mig själv och katterna så har Japp och Dumle fått flytta hem till min syster medans Hubbis är här. Lite dumt med två fertila hanar som inte känner varandra i samma hus och lilla mUrkla kanske skulle bli alldeles förvirrad med en hane i rummet och en utanför som ylar.

Tack och lov så har ju Dumle sin otroligt modiga och sociala brorsa Japp att hålla i tassen om han får hem längtan. Japp bara knallade in i deras hus och åt, drack, kissade, bajsade och sedan racade han runt och undersökte hela huset...inte riktigt så lugn som Hubbis precis. Åh rackarns vad lugnt och tyst det är här hemma, nu märker man vem det är som tar mest plats...Japping!!! Men jag längtar jätte mycket efter min lilla Pluttis, Dumle med förstås, men Japp är ju min lilla Prins...suck!

Äntligen...

...Har jag fått vara barnvakt åt mitt söta lilla barnbarn Hugo.
Vilken snäll bebis han är, han var tame tusan glad hela tiden.

De hade varnat mig för att han kunde vara lite kinkig då han vaknade på natten, så jag föreställde mig värsta scenariet...dessutom ingen tutte med mjölk att erbjuda...hjälp, och det var dessutom 19 år sedan jag haft en liten bebis hemma...hur skulle det gå!!!

Ja, jag vet inte vad jag ska säga...killen somnade vid midnatt, vaknade till runt 03:00 men somnade snabbt om då jag tog upp honom i min säng...och där sov han i min famn till kl. 10:00. Är det inte otroligt?! Han har nog aldrig sovit en hel natt i hela sitt liv...snacka om att jag blev stolt!!!

Katterna tyckte att han var riktigt otäck, Dumle såg rent förskräckt ut då Hugo kröp omkring på golvet, han tog låååånga omvägar för att slippa möta den obehaglige lille filuren. Den enda som var riktigt modig, samt snällast var faktiskt Mary. När han skulle äta kunde hon helt enkelt inte hålla sig, det kanske var något som hon tyckte om! Självklart var Japp först fram, men var lika snabb därifrån...underlig liten sak, såg han ut att tänka...kanske går att leka med...men där var det stopp. Hua jag var livrädd att de skulle göra honom något, kyckling-farmor! *skratt*

Så när det var dags för oss alla att sova, så stängde jag sovrums dörren om oss, man vet ju faktiskt aldrig med katter, de har ju sitt lilla speciella sätt för att utforska nya saker och kan vara rätt hårdhänta när de busar.

Bild bevis på hur himla glad han är, farmors lilla älskling!

Besök hos Hubba Bubba

I torsdags var jag och Ann-Britt (S*Svampan's) och hälsade på hos Hubbis. Han är sååå fin och stor, väger 6 kg och har massor med päls. Vi tänkte att kanske Murkla (Ann-Britts hona & Tryffels syster) skulle bli glad av att känna hans doft, men icke...endast Hanuman, som är hane och kastrat verkade uppskatta hans manliga dofter. Men nu är ju den heta sommarren över och kanske, kanske börjar hon snart löpa...det vore hemskt kul om han kunde få en eller två kullar efter sig...vi får se hur det blir.

Lite synd att jag inte har någon hona som jag kan para honom med, morsan känns ju liiite olämplig liksom. Dessutom har vi redan hittat en hane till henne, en super snygg brunspotted-vit kille som inte bor allt för lång från oss. Men först ska han och Mary HCM-testas och jag ska väl så snart som möjligt börja arbeta igen, så inte förrän efter årsskiftet är det aktuellt med en ny kull efter Mary.

En enda helkropps bild vart det, då han helst ligger och slöar som en gammal säl. *skratt* Varför anstränga sig i onödan...sådan Mor, sådan son!!!

Lättad

Ända sedan tre veckor efter midsommar har jag gått runt och oroat mig för att Mary varit dräktig. Fadern hade då givetvis varit Dumle, ingen större katastrof...men dock väldigt olägligt och oplanerat.

För att lugna min oro så beslutade jag mig för att göra ett ultraljud på hennes mage för se om det fanns några bebbar där inne, men icke sa Nicke, inga kattungar i magen. Det var lättande att kunna släppa oron över detta men samtidigt kändes det lite snopet, jag var ju så säker på att hon var dräktig. Tja, visst har jag velat fram och tillbaka...dräktig...inte dräktig...dräktig. Kanske har hon varit skendräktig, vem vet!?

Vi passade även på att väga henne, 5 kg väger hon...lill-tjejen *ler*!

Dumle är iaf testad och klar!
Det känns skönt att ha varit och HCM-testat honom, synd bara att jag inte tog med Mary också...men , men det är ju ingen större brådska eftersom jag ändå inte hade planerat att para henne nu och vad jag har förstått, så är det bättre ju längre man väntar...med testet alltså.

Givetvis blev även Dumle vägd och han väger 5,1 kg, rätt ok för en fertil hane på 1 ½ år.

Pälsen börjar också komma, äntligen börjar han bli en riktig Man!

Till skillnad mot brorsan Nicke-lilltroll eller Pluttis som är hans nya smeknamn.
Men visst är han gullig, han ser ut som en liten serie figur...lill-pluttisen!

Farsan Baloou!
Tryffel finns alltid ett par meter bakom då jag är på promenad med de andra katterna.

Hans päls är helt fantastisk, känns som häst tagel på ryggen och det bara glittrar om den i solen. Men man får lov att kamma ur alla frön och annat skräp ur pälsen då och då, ibland ser han verkligen förskräcklig ut när han kommer in. Men han verkar inte bry sig om att det så hänger en halv skog i baken på honom, vår egen lilla Skogs-mulle!

Prins-bebisar

Igår var vi och hälsade på hemma hos Angelike och Leffe, och som vanligt bjöd de på kalas gott käk...det tackar vi för!

Det var jätte kul att träffa lille Prinsen också, lika busig och nyfiken som förr. Han har så härligt kraftiga ben, de är ta mé tusan kraftigare än på Tryffel t.o.m. Och jag som var på vippen att byta namn på honom när han var liten, tänkte att en sådan liten kille kunde väl inte heta BIG RED, men det vart ju som klippt och skuret...eller hur!

Så, nog om honom nu!

Nu är det dags att visa upp hans förstfödda avkommor...

Homer

Rödspotted & vit - Hane

(kopia av Prinsen)

Hobbe

Rödsilvertabby & vit - Hane

Hercules
Svartsilvertabby & vit - Hane


Hälge

Brunsilvertabby & vit - Hane



Hannah

Rödtigré - Hona

Visst är hon söt!!!