Last Man standing

Så här gullig är han för det mesta vår lilla gräddbakelse Dumle, världens raraste och snällaste kille. Men av någon anledning har han fått för sig att ta över revir bestämmandet här hemma, särskilt då över sin pappa Tryffel som egentligen är "The master outside". Inomhus har han redan tagit kommandot vår Dumle-Man, nu är det bara utsidan kvar *skratt*. Egentligen är det rätt konstigt hur Tryffel kuvar sig inför Dumle, Tryffel är ju stark som en oxe, men det sitter väl i huvudet...precis som för oss människor. Tryffel är ju den enda av mina katter som är befriad från sitt koppel och får springa lös utomhus så han kan ju faktiskt bara dra när han tycker att de andra katterna blir för mycket för honom, till hans stora lycka. Tryffels motto: Ensam är stark!

Passa dig farsan, nu tar jag dig...

Kom igen då din fegis...

Ha, där fick du...nu är du inte så kaxig längre va!!!

Tryffel ser ut som om han tänker; "Din j-a ung jäkel, f-n vad trött jag blir på dig, nu drar jag".

Dumle mallar upp sig och struttar stolt iväg åt ett annat håll.

Men brorsan Japp är allt som gör livet glatt, det är fantastiskt att se hur de verkligen älskar varandra de två. Jag brukar kalla dem brorsan & brorsan.

En gång när det kom en hund förbi passerandes, dock kopplad, men det var en STOR svart hund och Japp är lite rädd för just stora svarta hundar (efter en liten incident som hände tidigare) så gick de sida vid sida i ultrarapid mot stora hunden. Hur sött som helst!

En liten undran bara, VART ÄR SOLEN????? Jag har ju min första semesterdag idag!

Sista dagen

Idag är det min sista arbetsdag innan jag går på 3 veckors semester, hur skönt som helst!!! Egentligen borde jag inte ha någon semester då jag faktiskt började mitt nya jobb den 4 mars, men de är så snälla och ger oss nya 3 veckors förskotts semester. Då min ekonomi är "något ansträngd" just nu så blir det inga större utflykter. Men en liten tripp till Åhland med min mamma och min syster samt hennes dotter Hannah blir det iaf någon dag i nästa vecka. Sen har jag planerat att sluta röka...ve och fasa...så abstinens, motion och kattutställningar är det som står på schemat inför denna sommar. Visst låter det skoj!!!



Igår åkte söta, gulliga Caesar hem till Skogås igen, efter att ha varit hos oss (Mary) i hela fyra dagar. Hon var absolut mycket villigare denna gång och jag tror nästan att de blev lite förälskade i varandra. På kvällen efter att Caesar åkt hem så låg Mary hos mig i soffan hela kvällen och mös och verkade allmänt nöjd, vilket är ett gott tecken på att de ev fått till det. Ska bli spännande att se hur hon beter sig de närmaste veckorna. Jag vill ju så gärna att hon ska få en kull innan årets slut!



Så här söt var Mary när hon var en liten flicka...

Slammsugaren

Japping är en riktig liten slammsugare eller dammsugare om man så vill, han tuggar i sig allt från damm till vippor. På midsommarafton vart jag riktigt orolig för honom då han kräktes ett flertal gånger och därefter bara låg och såg allmänt medtagen ut. Det var på vippen att jag åkte till Bagarmossens djursjukhus, men som tur var så blev det aldrig värre utan dagen efter var han precis som vanligt igen. Fasiken vad rädd man blir, jag tänkte att näe nu får det väl ändå räcka, jag orkar faktiskt inte med mer just nu...och så att det var just Jappingen som är min lilla favorit. Puh, säger jag bara!!!

Han är så otroligt söt min lilla kille!
Ska bli jätte kul att ta med honom till CCC i juli. Förmodligen blir det inget certifikat då han i mina ögon är lite liten, men man vet ju aldrig. I vilket fall som helst så är det kul att bara ha honom med, då han är en sådan fantastiskt rolig och charmig grabb.

Så här är jag van att se honom, full fart hela dagarna!!!

Oh, ja just det ja...Mary löper igen, så nu sitter jag (vi) bara och väntar på att Caesar ska komma hit (igen). Så får vi väl hoppas att de lyckas bättre denna gång, de små liven.

Sorg

Nu har det gått två veckor sedan min pappa gick bort och det går upp och ner med alla känslor och tankar. Om en vecka är det dags för begravning och det är väl skönt att få det klart innan midsommar även om man känner att man skulle vilja dra ut på det i det oändliga.

Sitter just nu och lyssnar på Hallelujah (av Leonard Cohen) som vi hade tänkt ha som sista sång innan man går ut. Lite svårt att bestämma sig för vilken version som är finast, men den här tror jag nog att det får bli den här: http://www.youtube.com/watch?v=9otLqfOPGD4&feature=related
Den är så otroligt vacker och man blir ju tårögd av att bara höra den!

Jag önskar att jag kunde skriva av mig lite mer men jag känner mig alldeles tom och blir bara ledsen då jag försöker. Det känns liksom helt ofattbart att han faktiskt är borta och ALDRIG mer kommer tillbaka. Det enda man kan trösta sig med är att han fick vara frisk in i det sista och att han fick somna in i sin säng bredvid min kära mamma.


Inte blev det några kattungar heller, så nu får vi glatt vänta på att mary ska börja löpa igen! men som man brukar säga; "Allt har en mening". Det kanske inte hade varit den lämpligaste tiden att ha kattungar att ta hand om samtidigt som man har fullt upp med sitt sorgarbete.

Kram på Er alla & ta hand om varandra, tiden är dyrbar!